fredag 26 november 2010

Nature strikes back

Andernas indianstammar drabbas hårt av klimatförändringarna. Temperaturerna på de Andinska höjderna höjs och nederbörden minskar vilket såklart påverkar jordbruk och grödor. Traditionellt har Sydamerikas indianer ett starkt band till naturen. De hyser en enorm respekt och vördnad för Pachamama Moder Jord. Deras kultur är också starkt länkad till naturen och jordbruket. Det är förstås typiskt att de som är mest beroende av naturen och påverkas mest av klimatförändringarna har minst chans att påverka. De saknar ekonomiskt makt och politiskt inflytande.

Under kursen jag läst här i Tucumán, om just Andernas kulturer, geografi och historia, kom jag över en indiansk tolkning av klimatförändringarna. Istället för att se klimatförändringarna som en direkt konsekvens av vår tids koldioxidutsläpp, ser man det som Pachamamas sätt att berätta för mänskligheten att hon blir överexploaterad.

Tanken på naturen som en självständig enhet i maktkamp med människan är skrämmande, men något som tilltalar mig. Om vi är snälla är den snäll tillbaka, annars kan den sätta igång och djävlas. Vulkanutbrottet från Eyjafjallajökul, Island, i våras är ju det perfekta exemplet. Eller nyheten om en fiskebåt som kantrade på grund av enorma örlogsmaneter (klicka här. Älskar kommentaren  "till slut uppförde sig lasten som gelé").

Sådana här händelser liksom påminner oss om att hur vi än försöker tämja naturen så går det inte riktigt. Vi kan inte lita på att den kommer bete sig som vi vill. Maneterna kan gå till attack och ett askmoln kan förlama omfattande delar av den globala flygtrafiken i veckor. Djuren och Pachamama i maskopi för att sätta mänskligheten på plats. Jag gillar't.

Jag skulle nästan kunna  köpa den indianska tolkningen om det inte vore för att det så sällan är de rika och främst ansvariga för utsläppen och klimatförändringarna som drabbas av dess konsekvenser. Jordbävningarna på Haiti och i Chile till exempel drabbade nästan uteslutande de mest fattiga. Vulkanutbrottet är typ det enda undantaget jag kan komma på, och så de övernaturligt stora maneterna som manifesterade mot överfiske förstås.

Nej, allt är bara för jävla orättvist.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar