Machokultur

I Argentina finns machokulturen fast förankrad i alla normer och ideal. Det märks på tv, i tidningar, i sociala sammanhang, och när man som tjej tex går på en gata.

Lonely Planets Argentinaguide har uppmärksammat att kvinnor i San Miguel de Tucumán kan vänta sig ovanligt många flirtiga kommentarer jämfört med andra städer i Argentina. Det stämmer verkligen. Busvisslingarna, kommentarerna och de äckligt smackande pussljuden verkar inte gå att undkomma.

De kommer från män i alla åldrar, unga som gamla och verkar vara ett reflexmässigt beteende. Det spelar ingen roll vad jag har på mig eller hur jag ser ut. Jag är tjej, och de är killar, och de måste visa det. Männen här är som en gatumaffia. De äger gatan och har tagit sig rätten att kränka vem som helst som går på den. Naturligtvis gäller detta inte alla män här, men tillräckligt många för att jag ska dra mig för att gå ut själv. Tillräckligt många för att det ska ske undantagslöst varenda gång jag går ut.

Jag har frågat tjejer här hur de brukar handskas med detta och de säger att det bästa är att ignorera. Det gör mig också förbannad. Det är ju självklart att det inte är det bästa! Det är ju just det som gör att killarna/männen kan fortsätta. Att det inte är någon som reagerar. De vet att vi hör och ser, men vi låtsas inte om det, vilket blir ett sorts tyst medgivande om sakernas tillstånd.

För ett par dagar sen gick jag själv på en gata och såg en grupp unga män stå och samtala. Jag kände direkt den obehagliga klumpen i magen och såg mig om efter utvägar. Jag kunde korsa gatan eller vända på klacken, men det var ju inte dit jag skulle. Sen blev jag arg, ska inte jag kunna gå på en gata utan att känna obehag? Ska inte jag kunna passera en grupp killar utan spänna hela kroppen i väntan på de oundvikliga kommentarerna? Eller om man vänder på det - ska inte killarna kunna få stå på en gata och prata utan att känna press på sig att demonstrera sin manlighet och heterosexualitet så fort en tjej går förbi?

Hursomhelst så bestämde jag mig för att inte fly, utan för att slåss. Naturligtvis inte i bokstavlig mening, men jag hade en plan. När kommentarerna kom skulle jag säga något tillbaka, eller göra något. Jag fortsatte mina steg i killarnas riktning, och som vanligt tystnade de när jag närmade mig. Fem par ögon som granskade mig och slutligen en som öppnade munnen och sade "hermosa, preciosa" (vilket betyder typ vacker, fin") just när jag passerade. Jag vände mig om, såg honom i ögonen och låtsasspydde högljutt i luften mellan oss. Sen fortsatte jag gå. Med lätta steg.